Sydsvenska Dagbladet, June 13, 1989

From The Elvis Costello Wiki
Jump to navigationJump to search
... Bibliography ...
727677787980818283
848586878889909192
939495969798990001
020304050607080910
111213141516171819
202122232425 26 27 28


Sydsvenska Dagbladet

Sweden publications

Newspapers

Magazines

Fanzines


European publications

-

Smärtsam Elvis


translate
   Håkan Engström

Värk av Lennon, McCartney, Davies, Costello m fl. Konserthuset, Stockholm 11/6.

Att det kan göra så rysligt ont.

Så här plågsamt påträngande har jag aldrig förr upplevt en konsert.

Elvis Costellos ensamma sånger griper tag, skakar om och släpper inte förrän alla sinnen är avdomnade och satta ur normal funktion.

Costello gled fram till mikrofonen, slog an ett ackord på sin akustiska gitarr och förklarade "Oh, I just don't know where to begin".

Konserten kunde inte inledas på ett mer passande sätt än så. Kanske han bara lurade oss, men under hela kvällen upprätthölls en känsla av spontanitet; de plötsliga infallen styrde och Costello själv verkade inte veta mycket mer än vi om vad som skulle hända därnäst.

Elvis vände och vred på sina sånger,: gled mot det återhållsamma och sårbara för att i nästa ögonblick panikartat kasta sig till det aggressivt vildsinta. Ett raskt hopp från den, blå, vemodiga skymningen till morgonkvisten där hundracka-möter-brevbärare. Och Elvis spelar båda rollerna själv.

Elvis Costello äger den största sångskatt som byggts upp under denna postbeatleska era. Ur den kan han välja och vraka efter stundens ingivelse. Han har haft få egentliga hits han "måste" spela och är därför fri att göra ett oförutsägbart urval. Han ger oss inga krystade versioner av uttjatade låtar; spelar han "Watching The Detectives" så ser han också till att han kan tillföra den något nytt, överras-ka och vända ut och in på be-greppen. Kontrasten med Bob Dylans Skånebesök förra månaden var verkligen slående.

Ensam med en akustisk gitarr står Costello i en klass för sig. Utan ett backande band tvingas han själv förmedla all den nerv och intensitet som finns på plattorna. Att han lyckas beror inte minst på de bitska och krävande texterna som noga artikulerades.

Först i två extranummer fick han hjälp då Michael Blair gjorde honom sällskap och med ett fantasifullt hamrande på diverse slagverk lyfte fram "Let Him Dangle" och "Pads, Paws And Claws".

Dessförinnan hade Costello hunnit med ett 20-tal låtar, hämtade från de flesta av hans plattor. "New Amsterdam" övergick smidigt i "You've Got To Hide Your Love Away", "God's Comic" bars fram av en kul monolog och följdes av — vad annars? — "(The Angels Wanna Wear My) Red Shoes".

Alltihop avslutades med en svartsjukt desperat, nästan förvirrad kärleksförklaring i "I Want You" och en oerhört stark version av "Shipbuilding."

Måtte mannen komma till Roskilde.

Scanning errors uncorrected...

-

Sydsvenska Dagbladet, June 13, 1989


Håkan Engström reviews Elvis Costello, solo, Sunday, June 11, 1989, Konserthuset, Stockholm, Sweden.

Images

clipping
Clipping.

Photo by Mats Strand.
photo by Mats Strand

-



Back to top

External links