Hifi & Musik, November 1986: Difference between revisions
(+image links) |
(+text part 1) |
||
Line 10: | Line 10: | ||
---- | ---- | ||
{{Bibliography text}} | {{Bibliography text}} | ||
För många är han geniet med stort G. | |||
För andra är han totalt obegriplig. | |||
Dedan Patric McManus, mera känd under namnet Elvis Costello. En glasögonprydd engelsman som alltid hamnat så fel men ändå alltid rätt i den snur-rande rockcirku-sen. | |||
Möt honom i ett närgånget porträtt, en inträngande analys och en genom-gång av hans LP-skivor. | |||
Hans kostymer är alltid antingen för stora eller för små. | |||
Alltid fula, alltid fel. | |||
Hans hattar är alltid skrattre-tande. | |||
Elvis Costello svettas alltid. För mycket. | |||
Vid fel tillfällen. | |||
Han rör sig hela tiden nervöst, ur takt, en bit bortom livets rytm. Som om han absolut inte kan stå stilla, men heller inte rik-tigt vet var han ska gå. Han pratar för fort och för mycket. Helt klart "a man out of time", för att citera honom själv. Det är något som inte stäm-mer. Det är som om han inte får plats i sig själv. Som om han hela tiden jagar sig själv. Med sina drömmar, med sina rädslor, med sin läng-tan, men mest av allt med sina ambitioner. En vilja att lämna något efter sig, att rispa små och stora märken i våra medvetan-den. Ibland lyckas han, med en skarp kombination av den synd-fulla lockelsen och den förkätt-rade intelligensen. Ibland går det åt helvete, när han gapar över så mycket att han nästan kvävs. När han tror att | |||
han är smartare än inte bara oss utan även sig själv. Det är rätt ofta. Ändå lär det inte vara många som ifrågasätter hans roll som en av 70-talets och definitivt en av 80-talets mest briljanta låt-skrivare. Beviset finns i hans im-ponerande produktion — han har gjort elva fint utmejslade, alltid engagerande LP på mindre än tio år. Det har gjort honom till kriti-kernas favorit och det har gett honom en stabil och lojal publik, men gudarna ska veta att den inte är stor. Och den står defini-tivt inte i proportion till kvalitén på hans musik. Men det är inte första gången rättfärdigheten är på lunch. I den här branschen tycks ju för övrigt det mesta vara på lunch... Man ska till exempel inte komma och tro att man kan se ut hur som helst. Costello konsta-terade själv i en intervju att varje gång han visat sig i det engelska TV-programmet "Top Of The Pops", så har plattan han för-hoppningsvis skulle gjort rek- | |||
lam för istället rasat på försälj-ningslistan! Och någon av de där håriga amerikanska hårdrockstjärnor-na, jag tror att det var David Lee Roth, konstaterade torrt att an-ledningen till att alla rockskri-benter gillade Elvis Costello var att alla rockskribenter såg ut som Elvis Costello... I en tid när majoriteten av de skivköpare som verkligen gäller — tonåringarna — går omkring och önskar att de såg ut som hå-riga amerikanska hårdrockstj är-nor, så behövs det inte mycket | |||
{{cx}} | {{cx}} |
Revision as of 18:20, 7 January 2014
|