Now & Then, February 1991: Difference between revisions
(start page) |
(+page 16 text) |
||
Line 10: | Line 10: | ||
<center> {{nm}} Hans Olofsson </center> | <center> {{nm}} Hans Olofsson </center> | ||
---- | ---- | ||
{{scanx}} | |||
'''"Let's talk about the future, now we've put the past away", sjöng Elvis Costello på debutsingeln "Less Than Zero". | '''"Let's talk about the future, now we've put the past away", sjöng Elvis Costello på debutsingeln "Less Than Zero". | ||
Line 36: | Line 38: | ||
När Costello dök upp på skivmarknaden under våren -77 skrevs det mycket om hans civila jobb som dataoperatör. Operatör i detta fall innebar nog mer rengöring än programmering av datorerna. Klart är dock att han mellan rengöringarna hann få hjärnan sprängfylld med både musikaliska och textmässiga ideer. Att det var många ideer som han hade samlat under årens lopp skulle vi snart bli varse. | När Costello dök upp på skivmarknaden under våren -77 skrevs det mycket om hans civila jobb som dataoperatör. Operatör i detta fall innebar nog mer rengöring än programmering av datorerna. Klart är dock att han mellan rengöringarna hann få hjärnan sprängfylld med både musikaliska och textmässiga ideer. Att det var många ideer som han hade samlat under årens lopp skulle vi snart bli varse. | ||
[[image:1991-02-00 Now & Then page 14.jpg|x120px|border|right]] | [[image:1991-02-00 Now & Then page 14.jpg|x120px|border|right]] | ||
Line 45: | Line 48: | ||
Även A-sidan hittar vi — i en något annorlunda version — på en annan av Stiffs tidiga samlingsplattor, A Bunch Of Stiffs. Denna samlingsplatta (som kom i april -77) är för övrigt utmärkt med sådana höjdpunkter som Nick Lowes "I Love My Label", om vilken Stiff skrev "A sensitive ballad written in fact while Nick was still with United Artists (another fine record company)". | Även A-sidan hittar vi — i en något annorlunda version — på en annan av Stiffs tidiga samlingsplattor, A Bunch Of Stiffs. Denna samlingsplatta (som kom i april -77) är för övrigt utmärkt med sådana höjdpunkter som Nick Lowes "I Love My Label", om vilken Stiff skrev "A sensitive ballad written in fact while Nick was still with United Artists (another fine record company)". | ||
"Alison" (singel, 1977) | "Alison" (singel, 1977) | ||
Line 53: | Line 57: | ||
Låtar som har en lugn pratande inledning har alltid fascinerat mig. På något sätt dyker ett sjätte sinne upp och känner doften av hit. Vi har fått uppleva "American Pie", "Thunder Road" och många fler. B-sidan "Welcome To The Working Week" är inget undantag. Trots textens hopplösa budskap gör den omedelbara melodin att man till och med kan spela den en måndag morgon. "Welcome" blev senare en perfekt inledning på Costellos debut-LP. På baksidan av USA-singel-versionen lade man istället in en liveversion av "Miracle Man" och den finns bara där. Versionen är. lätt ska-influerad och detta höjer nog låten en aning. | Låtar som har en lugn pratande inledning har alltid fascinerat mig. På något sätt dyker ett sjätte sinne upp och känner doften av hit. Vi har fått uppleva "American Pie", "Thunder Road" och många fler. B-sidan "Welcome To The Working Week" är inget undantag. Trots textens hopplösa budskap gör den omedelbara melodin att man till och med kan spela den en måndag morgon. "Welcome" blev senare en perfekt inledning på Costellos debut-LP. På baksidan av USA-singel-versionen lade man istället in en liveversion av "Miracle Man" och den finns bara där. Versionen är. lätt ska-influerad och detta höjer nog låten en aning. | ||
"(The Angels Wanna Wear My) Red Shoes" (singel, 1977) | "(The Angels Wanna Wear My) Red Shoes" (singel, 1977) | ||
Line 75: | Line 80: | ||
[[image:1991-02-00 Now & Then page 15.jpg|x120px|border|right]] | [[image:1991-02-00 Now & Then page 15.jpg|x120px|border|right]] | ||
Under hösten -77 gjorde Costello sitt första framträdande i Sverige. Det var i Bernht Egerbladhs (!) Nöjesliv, där Elvis framförde `Mystery Dance", ackompanjerad av en svensk och en irländsk musiker. Han passade samtidigt på att nämna att han hade skaffat sig en kompgrupp vid namn Attractions. Vi kunde knappast ana att en ny era hade börjat. Programmets höjdpunkt var dock en ny låt som Costello framförde ensam med sin gitarr — "Watching The Detectives". | Under hösten -77 gjorde Costello sitt första framträdande i Sverige. Det var i Bernht Egerbladhs (!) Nöjesliv, där Elvis framförde `Mystery Dance", ackompanjerad av en svensk och en irländsk musiker. Han passade samtidigt på att nämna att han hade skaffat sig en kompgrupp vid namn Attractions. Vi kunde knappast ana att en ny era hade börjat. Programmets höjdpunkt var dock en ny låt som Costello framförde ensam med sin gitarr — "Watching The Detectives". | ||
"Watching The Detectives" (singel, 1977) | "Watching The Detectives" (singel, 1977) | ||
Line 89: | Line 95: | ||
Han gjorde trots detta mindre lyckade framträdande snabbt en ny USA-turne från januari till mars -78, bland annat tillsammans med Talking Heads. Turnens sista konsert gav upphov till livepromon Live At The El Mocambo. Den kom i 500 exemplar men har blivit flitigt kopierad genom åren. | Han gjorde trots detta mindre lyckade framträdande snabbt en ny USA-turne från januari till mars -78, bland annat tillsammans med Talking Heads. Turnens sista konsert gav upphov till livepromon Live At The El Mocambo. Den kom i 500 exemplar men har blivit flitigt kopierad genom åren. | ||
"(I Don't Want To Go To) Chelsea" (singel, 1978) | "(I Don't Want To Go To) Chelsea" (singel, 1978) | ||
Line 95: | Line 102: | ||
På baksidans "You Belong To Me" befinner vi oss i 60-talets amerikanska garagerockland och Costello har även lärt sig den läxan utantill. | På baksidans "You Belong To Me" befinner vi oss i 60-talets amerikanska garagerockland och Costello har även lärt sig den läxan utantill. | ||
"This Year's Model" (LP, 1978) | "This Year's Model" (LP, 1978) | ||
Line 109: | Line 117: | ||
I mars och april gav sig bandet ut på en omfattande Englandsturne. Bruce Thomas lyckades med bedriften att skada sig när han skulle öppna en ölflaska och ersattes ett par gånger av ingen mindre än Phil Lynott. | I mars och april gav sig bandet ut på en omfattande Englandsturne. Bruce Thomas lyckades med bedriften att skada sig när han skulle öppna en ölflaska och ersattes ett par gånger av ingen mindre än Phil Lynott. | ||
"Pump It Up" (singel, 1978) | "Pump It Up" (singel, 1978) | ||
Line 115: | Line 124: | ||
Under sommaren var de ännu en gång i USA för en längre turne, denna gång tillsammans med Nick Lowe och Mink De Ville. | Under sommaren var de ännu en gång i USA för en längre turne, denna gång tillsammans med Nick Lowe och Mink De Ville. | ||
"Radio Radio" (singel, 1978) | "Radio Radio" (singel, 1978) | ||
Är Costello en föregångare till Morrissey när det gäller att vara bitskare i texten ju gladare melodi vi får? Jodå, precis som Morrissey är han en knivskarp betraktare över livet med dess orättvisor och man kan ana att de har samma underliga sinne för humor. Därför lät "Radio Radio" som den gjorde (som en hit) och därför fick senare | Är Costello en föregångare till Morrissey när det gäller att vara bitskare i texten ju gladare melodi vi får? Jodå, precis som Morrissey är han en knivskarp betraktare över livet med dess orättvisor och man kan ana att de har samma underliga sinne för humor. Därför lät "Radio Radio" som den gjorde (som en hit) och därför fick senare "Oliver's Army" en ännu gladare melodi. | ||
[[image:1991-02-00 Now & Then page 16.jpg|x120px|border|right]] | [[image:1991-02-00 Now & Then page 16.jpg|x120px|border|right]] | ||
Cexten var ännu ett hårt, men ändå nyanserat angrepp på "idioterna" om står för dagens radio. Vänder man på skivan finner vi "Tiny keps" som är ännu en bra B-sida från vårt geni. | |||
"American Squirm" [singel, 1978, Nick Lowe) | |||
Nick och Elvis på skämtlynne månne? A-sidan är Lowe på bästa pop-humör, men Elvis och hans anhang lade beslag på B-sidan. Tyvärr, måste man säga för han mer eller mindre misshandlar den gamla Brinsley Schwarz-klassikern "Peace, Love And Understanding". Man behöver dessutom inte lyssna alltför noggrant för att höra Costello i bakgrunden på A-sidan. | |||
Skvallerskribenterna fick även något att gotta sig åt då Costello plötsligt övergav sin fru för fotomodellen Bebe Buell (tidigare med Todd Rundgren och Rod Stewart). | |||
"Talking In The Dark" (frisingel, 1978) | |||
Känner ni också att ni ibland är födda på fel plats? De svenska Costello-diggarna blev ännu mer varse om detta faktum när Elvis hade ofoget att dela ut denna låt, kompletterad med "Wednesday Week" på baksidan, vid en konsert på Dominion Theatre i London. Låtarna tillhörde i och för sig inte några av Costellos starkaste, men ingen visste om att det skulle dyka upp två helt okända låtar och ni kan ju tänka er hur eftertraktade de blev innan de officiellt gavs ut som B-sidor på "Accidents Will Happen". | |||
Man skickade även exemplar till USA där de delades ut vid tre konserter i New York. | |||
"Armed Forces" (LP, 1979) | |||
Det var givetvis en omöjlighet att upprepa resultatet från This Year's Model, men Armed Forces kändes ändå som något av en besvikelse. Kraven var kanske för högt satta, men LPn känns ändå som en sammanställning av icke färdiga ideer. Den är i och för sig inget hastverk — snarare alltför genomarbetad så att arrangemangen ibland går överstyr. Från början hade man faktiskt tänkt att kalla plattan för "Emotional Fascism", men vi kanske ska vara tacksamma för att namnet ändrades. | |||
Inledningslåten "Accidents Will Happen" bryter ner allt motstånd, en klassiker med vissa ekon från schlagervärlden men ändå omisskännligt Costellos eget varumärke. Första sidan är utmärkt nästan igenom, men andra sidan slutar i intet. Det är självklart hårda ord. I nästan vilken annan artists betygsbok hade resultatet blivit mer än godkänt, men Costello spelade under den här perioden i en egen division. Plattan blev emellertid en stor succe och nådde ända upp till andraplatsen på Englandslistan. | |||
I USA byttes "Sunday's Best" ut mot "Peace, Love And Understanding". | |||
Man fortsatte på den inslagna vägen med frisinglar och denna gång fick snabba köpare i England tre låtar live från Hollywood High, inspelade i juni föregående år och trilogin "Watching The Detectives", "Alison" och "Accidents Will Happen" skäms ju inte för sig, eller hur? I Sverige såldes EPn separat och man fick dessutom fyra dekaler. | |||
"Oliver's Army" (singel, 1979) | |||
Trots den arga texten kunde den väl knappt misslyckas på listorna och äntligen fick Elvis Costello den där riktiga, mycket välförtjänta singelhiten. Låten låg på andra plats i tre veckor och hade det inte varit för Bee Gees och Gloria Gaynor hade han toppat listan. | |||
I början av -79 hann även Costello med att skapa rubriker i USA. Han kom i bråk med Stephen Stills och Bonnie Bramlett (fanns de fortfarande?) och pressen var inte precis på Declans sida. Upprinnelse till bråket lär ha varit att Costello gjort rasistiska uttalanden om. James Brown och Ray Charles. Den definitiva sanningen lär vi dock aldrig få reda på. Denna USA-turne hade bland annat saliga Rubinoos som förband. | |||
"Accidents Will Happen" (singel, 1979) | |||
"Accidents" nådde bara 29:e plats på Englandslistan och det var ofattbart. Det var ju i och för sig ingen ny låt, men den kompletterades av de två tidigare svåråtkomliga låtarna som delades ut på konserten på Dominion Theatre. Om man däremot studerar på vilket sätt singeln anlände till butikerna framstår resultatet som betydligt mer logiskt_ Bildomslaget var helt enkelt felvänt och i backarna stirrade ett bele vitt konvolut mot oss. Många handlare vände på konvolutet, men då var det för sent. | |||
Detta år innebar även premiär för Costello som producent. Han producerade Specials debut-LP och den blev ju en succe. | |||
Andra halvan av -79 blev oroväckande lugn. Elvis befann sig pl&. sligt utan skivkontrakt och det har dykt upp många versioner om h® denna situation uppstod. Turerna kring WEA lär väl aldrig bli hell utredda men, den mest korrekta versionen är att WEA köpte ull Radar och antog då att Costello ingick i paketet. Han var dock istället knuten till Jake Rivieras Global Productions. | |||
Någon gång i oktober såg den lyckliga slumpen till (eller ville han vidga sina vyer?) att Costello gick in i skivaffären Rock On i London och köpte upp halva lagret av gamla amerikanska soulskivor. Costellc var alltså på väg att ännu en gång ändra stil. Nu var nog inte bara hans nyfunna kärlek till soulmusiken anledningen. Under -79 hade flera Costello-kopior dykt upp. Joe. Jackson fick en hit med "Is She Really Going Out With Him?", Clive Gregson och hans Any Trouble var också på gång, men den värsta kopian var Jags stora Englandshie "Back Of My Hand" som nästan lät mer Costello än Costello sjan Elvis var helt enkelt tvungen att komma med något nytt. | |||
Innan 1979 var till ända hade Costello dock gjort ett kort inhopp filmen "Americathon". Därifrån kom låten "Crawling To The USA" Han sjöng även i en duett sin egen låt "Stranger In The House" till samman med George Jones på LPn My Very Special Guesi Mellan jul och nyår medverkade han dessutom på en konsert för am stödja folket i Kampuchea. Därifrån kom en liveversion av "Th Imposter" som gavs ut i början på -81. | |||
Costello lär, till sist, medverka på gruppen Twists LP This Is You Life (Polydor), men tyvärr har jag inte hört den. | |||
"I Can't Stand Up For Falling Down" (singel, 1980) | |||
Costello började 80-talet med att direkt placera ut ett gigantisi utropstecken bland skivköparna. Vi var väl mycket förvånade över let av Sam & Daves gamla låt, men vi kunde knappast ana vad sot skulle komma. Låten är totalt oigenkännlig från det betydligt låna sammare originalet och det är precis så här bra dansmusik ska lån Att det ska vara så svårt för dagens plattvändare att fatta detta. | |||
[[image:1991-02-00 Now & Then page 17.jpg|x120px|border|right]] | |||
Revision as of 21:13, 28 February 2016
|