|
Våren 1977 hade Stiff och Elvis Costello släppt tre singlar på kort tid, "Less Than Zero", "Alison" och "Red Shoes", utan större kommersiellt genomslag. I juli släpptes debutalbumet My Aim Is True till lite större uppmärksamhet, den låg på de engelska försäljningslistorna under större delen av hösten. Men fortfarande inga hits.
Förrän "Watching The Detectives"-singeln släpptes och blev Stiffs första Topp 20-singel. Ironiskt nog skulle det också bli Elvis Costellos sista singel på Stiff. Under uppseendeväckande former följde han sin manager Jake Riviera till Radar men hann innan uppbrottet medverka på Stiffs första paketturné under oktober 1977.
1977 var startpunkten på en gränslöst intressant artistkarriär som gick under namnet Elvis Costello och hans riktiga namn, Declan Patrick MacManus, skulle inte avslöjas på många år. Namnet Costello kom från hans mammas sida och Elvis var Rivieras spektakulära påhitt.
Costellos historia innan Stiff innehöll jobb som folkmusiksångare och medlem av gruppen Flip City, då under namnet DP Costello, medan han ständigt skickade demoinspelningar till alla tänkbara skivbolag (som omgående returnerade dem…). Hösten 1976 annonserade Stiff efter nya talanger och Costello lämnade in ännu en demo som både Nick Lowe, husproducenten, och Riviera imponerades av.
Kontraktet skrevs tämligen omedelbart och Costello gick in i studion redan i november och de sporadiska inspelningarna avslutades 26 januari 1977. Men i praktiken spelades hela albumet in på 24 timmar. Innan kompbandet Attractions existerade blev det, på Rivieras förslag, det amerikanska bandet Clover som anonymt (av kontraksskäl) backade upp Costello på inspelningarna.
Våren 1977 spelades också "Watching The Detectives" in, i Pathway-studion i Islington, men då fanns tanken på att bilda ett fast kompband till Costello.
På den pop/rock/reggae-doftande "Watching…", med äkta deckarinspirerade gitarriff, kompas Elvis av två Rumour-medlemmar, Steve Goulding, trummor, och Andrew Bodnar, bas, och en kommande Attractions-medlem, pianisten Steve Nieve, på orgel och keyboards.
27 maj gjorde Elvis scendebut under sitt nya namn. Han supportade Graham Parker & the Rumour på The Nashville Room i London. Positiva reaktioner efter framträdandet gjorde att Stiff annonserade efter musiker till hans kompband. Och efter auditions fastställdes Attractions sättning med Pete Thomas (tidigare Chili Willi & the Red Hot Peppers), trummor, Bruce Thomas (tidigare Sutherland Brothers & Quiver), bas, och redan nämnde Nieve, som egentligen hette Nason i efternamn, och som till vardags studerade på Royal Academy of Music.
Bandet gjorde sin debut 14 juli i Penzance och redan här, innan albumet My Aim Is True släpptes, figurerade "Watching The Detectives" i scenrepertoaren. Elvis och bandet turnerade flitigt och konserten på Nashville Rooms 7 augusti spelades in av vilka två låtar, "Blame It On Cain" och "Mystery Dance", valdes till singel-b-sida till "Watching The Detectives" som släpptes först i oktober.
Båda låtarna var hämtade från albumet, studioversionerna är exakt två minuter långa, och även liveversionerna är producerade av Nick Lowe. Men låtlängden är annorlunda, "Blame It On Cain" (2.58) och "Mystery Dance" (1:50). Allt enligt den nya gråa Stiff-etiketten som däremot stavat fel (se ovan!) på den ena låttiteln, "Blame It On Caine".
Sommaren 1977 var Elvis Costello så gott som okänd i Sverige, Phonogram (som distribuerade Stiff i Sverige) väntade med albumreleasen till hösten och fick då draghjälp av ett svenskt tv-framträdande. Och här blir mina minnen lite otydliga och jag får ta hjälp av andra källor.
Med hjälp av Lennart Persson, Lasse Kärrbäck, Tobbe Stuhre, Torbjörn Calveros bok Från ABBA till Zeppelin och flera andra har jag kommit fram till följande teori: 29 september 1977 spelade Elvis Costello in ett tv-inslag till Berndt Egerbladhs program "Nöjesliv". Han gjorde dels "Mystery Dance", kompad av delar av husbandet, och dels "Watching The Detectives", ensam med sin elgitarr. Jag minns bestämt att jag såg programmet, uppgifter vill göra gällande att det sändes på fredagen 30 september 1977, och jag kunde naturligtvis inte undvika att bli mäkta imponerad av denne nykomling som så underbart kaxigt tog plats i strålkastarljuset.
Bara någon vecka efter tv-programmet släpptes My Aim Is True i Sverige (jag recenserade skivan 11 oktober) – utan "Watching The Detectives". Sedan finns det uppgifter, Tobbe och andra, på att det kom en svensk specialpressning av Costellos första album där låten fanns med.
På cd: På deluxe-utgåvan av My Aim Is True (Commercial Marketing, 2007) finns både "Watching The Detectives" och hela konserten där "Blame It On Cain" och "Mystery Dance" ingår.
YouTube: "Watching The Detectives" live på Eric's i Liverpool 2 augusti 1977 fast konsertklippet på YouTube felaktigt daterats till oktober 1977. Sedan samma låt live på Stiff-turnén 28 oktober 1977, på Lyceum i London, med Terry Williams som extratrummis. Och sedan följer den autentiska ljudfilen på liveversionen av "Blame It On Cain".
| 
