From The Elvis Costello Wiki
Jump to navigationJump to search
—
|
ELVIS COSTELLO
North (jazz)
(Deutsche Grammophon)
Håkan Steen
|
Deutsche Grammophon är ett av de riktigt tunga skivbolagen inom klassisk musik, och den skiva som Elvis Costello släpper där har följaktligen väldigt lite med "This year"s model" att göra.
"North" är förvisso inte klassisk musik, även om arrangemangsmässiga drag finns där. Det är heller inte riktigt jazz, även om de djupblå stämningarna ofta talar det språket. Möjligen kan det ses som en vidareutveckling av den sida hos Costello som skrev "Almost Blue", den som gjorde ett album ihop med Burt Bacharach och den som gjorde ett annat med Brodskykvartetten.
Men egentligen är "North" bara en serie avskalade och inkännande Costello-ballader, där en vuxen man tar ett sorgset pianot till hjälp för att berätta om vägen ur ett långt förhållande och in i ett nytt och de känslostormar som blåser upp under resan. Kanske inget för den mest reaktionära pub rockfalangen bland Costello-fansen, men den som lyssnar med öppnare öron och är beredd att ge "North" lite tid finner musik som både roar och helar.
|
English Translation by Sverre Ronny Sætrum
|
Deutsche Grammophon is one of the heavyweight classical music record companies, consequently Elvis Costello's new release on this label hasn´t got much to do with "This Year´s Model".
Neither can "North" really be classified as classical music, even if some of the arrangements sounds classical here and there. It´s not really jazz either, even if the record shares it's melancholy blue mood with the genre. The songs on "North" rather sounds like a natural development from the composer who wrote "Almost Blue", and went on to write with both Burt Bacharach and The Brodsky Quartet. It's best described as a series of naked and intense Costello-ballads, in which a grown man, aided by a blue piano, tells some tales of the journey out of a long relationship and into a new one, and all the emotinal turmoil during the journey. I shouldn't think that there's anything here for the most reactionary "pub-rock" crowd among Costellos fans, but if you're willing to open up you mind and ears and give the album some time to grow, you'll find music that amuses and heals.
Håkan Steen
Publicised 19.09.03
|
|
|
|
|
|
External links
