From The Elvis Costello Wiki
Jump to navigationJump to search
—
|
Elvis Costello
Skamlös Musik & Bleknande Bläck
Brittisk kultfigur skriver sitt liv
GAFFA
Bog / Norstedts
Utgivning D. 2016.08.12
Emil Viksell
Elvis Costello var punk fick jag lära mig i min tidiga ungdom. Det kom följaktligen som en smärre chock när jag hos min väns fars skivsamling hittade flera Costello-plattor. Vännen bodde i en villa modell större, där det fanns både vardagsrum och tv-rum. Där borde det inte ha funnits någon punk, i alla fall inte i faderns samling.
Nä, någon punkare var han väl aldrig. Snarare en musikalisk kameleont samt nörd och en lebeman i Buddy Holly-utstyrsel. En musiker som nu antagligen är mer känd för sina programledarframträdanden. Och en musiker som aldrig nämns när artister och band droppar idoler.
Men känd är han. Tillräckligt för att fläka ut sitt liv i icke-kronologisk, slingrade text över 661 sidor. Vissa anekdoter och kollaborationsredogörelser är givetvis intressantare än andra. Och som vanligt ropar man efter redaktören så fort man öppnar boken. Men skriva det kan han, både träffande och roligt. Och delarna om hans far är mycket fin läsning.
Alla blir lite Marcus Birro när det är dags för självbiografi. Men Costello är förvånansvärt icke-hämndlysten och ogrinig. Samt sunt ångerfull över vissa händelser. Däremot är det inte alltid han talar klarspråk, när han i diffusa ordalag redogör för vad som hände när han kallade Ray Charles och James Brown för n-ordet så bygger läsningen till viss del på att man har koll på historien bakom.
Som vanligt blir man inte särskilt mycket klokare på huvudpersonen efter en biografiläsning. Lita aldrig på författare!
|
|
Photo by Anton Corbijn.
|
|
|
|
External links